heliflyg

Gott Nytt År

Mina nyårslöften.
1.
2.
3.
4.
5.

Äh, skit i det ;)

Vi var hos farfar igår och Rebecca var mer trött än vanligt. Hon hade ju städat dagen innan så kroppen var slut, eller var det något annat? När vi kom hem och hon sakta gick in till sitt rum ramlade hon in mot väggen och slog sitt huvud, men hon stod upp hela tiden. Hon berättade att hon inte visste vad som hände, så hon var borta ett kort ögonblick. Hon hade ont i ryggen när hon skulle somna. Vi får se hur hon mår idag när hon vaknar. Hon vill verkligen inte ligga på sjukhus på nyår.

I går var det rena sommarvärmen med bara -9 grader, he he. Jag var bara helt tvungen att flyga med en helikopter. Jag har surrat omkring med den lille Blade mSR inomhus, men vill ut och flyga "riktig" helikopter. Jag satte igång helikoptern inomhus och bar ut den och snabbt flög iväg. Detta för att vinna frystid för fingrarna, eftersom det inte fungerar med handskar. Jag han landa innan fingrarna var för kalla. Det var ett tag sedan jag flög ute och jag märkte att jag gjorde för stora rörelser på radion, för jag är ju van med den lille inomhus och den är mindre känslig. Här har jag mer power och det händer verkligen något när man rör spakarna. Efter en minut hade jag fått känslan tillbaka i flygningen och det gick bra utan att krascha och jag var nöjd. Snabbt in igen och värma fingrarna.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.

 

För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.

 

Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---

 

Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.

 

Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.

 

Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!

 

Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.

 

Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.

 

Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.

 

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

 

http://tv.expressen.se/galna%2Bklipp/1.2260669/fastnat-i-snon-gor-inte-sa-har

Hur dum kan man vara?

Innan den 10 januari kommer vi inte att få reda på hur det går. Eller närmare bestämt några dagar efteråt.
Det är cancer i båda lungorna och hon tar tabletter som skall förhindra nybildande av blodkärl. Detta för att försöka svälta ut cancern. Dom få cellgifter som finns till denna cancertyp har inte lyckats ta bort cancern, så det är vad som erbjuds tills vidare. Det kan bli tal om strålbehandling om tabletterna har lyckats svara på behandlingen, men det får vi se då.

Nu lägger vi det åt sidan så länge och firar jul. Hon får givetvis forsätta med behandlingen. Julklappsjakten har startat, men är inte klar ännu.

I dag var vi på sjukhuset och där röntgade dom Rebeccas knä och doktorn som opererat knäet tittade på det och kontrollerade rörelserna. Han berättade att den bit som han lagt dit från höften hade växt ihop mycket bra och den sementbit på det övre benet satt fint. Nu kan hon hoppa på det hur hårt hon vill utan att vara orolig. Det fanns inga spår av Cancer i knäet.
Jag hade lite jobbigt på sjukhuset, eftersom jag var förskyld. Satt hela tiden med halstablett i munnen för att inte hosta. Men jag ska inte klaga.

Vill ni läsa mer, så titta på Rebeccas blogg.
http://rebeccamariaaronsson.blogg.se/